En chic mammas bekännelser

Som bloggare får man stå ut med mycket, man får gå på event, klä upp sig i tid och otid, ta snygga selfies/groupies, vi får testa produkter gratis, bo på hotell gratis, gå på spa gratis och framförallt träffa massa trevliga människor som man kanske aldrig hade fått träffa. Ett uppbokat liv som minst sagt kan vara stressigt och krävande. Läs det med ironi, för det är precis vad det är. Att vara bloggare och få göra alla dessa saker är den fantastiska sidan av det. Men tro mig, det finns också en baksida, precis som allt annat. Inget är alltid rosa, allt är inte fluffigt, allt är inte kärlek och tro mig svetten och tårarna finns även här. Att exponera sig offentligt inför flera tusen människor är en utmaning och inget kommer ostraffat, så är det och egentligen inget man kan styra över. Självklart, vi bloggare, likaså jag har valt detta livet och allt vad det innebär. Men bara för att jag valt detta, är det inte mer legitimt eller okej att behandla mig eller någon jag känner illa. Bloggare är också människor, så lika stort ansvar som vi har gentemot vad vi skriver och delar med oss av har ni som läser.

Vi pratade mycket om det igår, just baksidan av offentligheten. För i slutändan är vi bara människor, vi är mänskliga varelser som faktiskt har känslor. Bakom alla event, snygga selfies finns det en människa, precis som du. Det värsta jag vet är att höra; ah men vadå, du får skylla dig själv att du får hatkommentarer, du har ju valt att blogga, sluta med det så slipper du all skit. Som om det skulle vara så enkelt.. För mobbning fanns ju inte innan bloggarna kom upp på tapeten. Jag har sagt det förut, det borde finnas en nätombudsman som tar tag i detta på allvar. Precis som Robert Aschberg som ändå gjort en liten satsning. Människor som behandlar andra människor illa är otroligt sjuka och de behöver hjälp, men innan de får hjälp skall de få stå till svars för sina handlingar. Jag har valt att inte exponera kommentarer som är så under bältet att inte ens sin värsta fiende hade stått ut med den. Jag vill inte ge min blogg den negativa uppmärksamhet. Jag tycker faktiskt, tro det eller ej, synd om de troll som sitter bakom sina skärmar och lägger så pass mycket energi och tid på att vara elaka.

Jag är själv en sådan otroligt positiv och glad person, så bara tanken på att vara elak mot någon annan finns inte, överhuvudtaget.