En chic mammas bekännelser

Ju äldre man blir ju visare? eller hur är det ordspråket låter? Jag är snart 26 år gammal, jag har gjort olika resor genom mitt ändå rätt korta liv, alla lärorika, men på olika sätt. Vissa delar byggs av ett tjockt mörker, några av flower power, några av sorg, några av party och mycket mycket mer. Under mina 26 år har jag mött otroligt många människor, jag är väldigt social och har inte problem med att öppna dörrar för människor. Något jag måste bli bättre på är att stänga fler dörrar. Jag är duktig på att öppna men värdelös på att stänga, men det är verkligen något jag måste bli bättre på, helt klart.

Idag har jag arbetat på en skola här i kungälvs kommun, det var en 6:a och jag vill börja med att säga wow, vilket klass. De var så otroligt varma, goa och med humor. Jag trodde inte att dagens ungdomar hade någon framtid, skämt och sido, men jag var imponerad och när dagen var slut kom en tjej fram och sa tack för att jag var här idag. Då fällde jag nästan en tår. Vi pratade sista 10 minuterna på mattelektionen om bloggar och hur man skall vara mot varandra, både på nätet och irl. De ställde sina frågor om min blogg och jag svarade precis så som jag tycker. Man skall ALLTID vara snäll och ödmjuk, även om man får skit kastad på sig så be the bigger person och le, lämna en kommentar och stäng den dörren. Man kan inte älska alla, vara vän med alla, men bara för det skall man inte ta tillfället att bete sig illa.

Vi pratade också om utbildning, även om matte suger, så bit i. Våga vara påhittig och ta vara på all kunskap som man faktiskt lär sig. Jag har läst 9 år i grundskolan med medelbetyg, 3 år gymnasiet med över medel och 3 år på högskolan med höga betyg. Jag anser att mina studier har gett mig otroligt mycket, jag tänker ett steg till och två steg längre än vad min näsa sträcker sig. Jag är internationell och öppen för vad andra kulturer och länder har att ge mig. Jag är nyfiken på livet och jag gör allt i min makt för att ge mina barn samma förutsättningar som jag fått. Jag tänker uppfostra mina barn att våga stänga dörrar, inte för fort, men när tiden är inne. Jag tänker uppfostra mina barn att acceptera alla människor, även om de inte alltid förtjänar att bli accepterade. Jag tänker stärka dom som individer och ge dom möjligheter till att utvecklas som människor. Jag tänker propagera för utbildning eller praktik, jag tänker propagera för att våga utvecklas och att inte nöja sig med lagom. Lagom är för många dit man sträcker sig, men jag har alltid siktat högt så varför skall inte mina barn ges samma möjlighet.

Det blir ett lite längre inlägg, men jag det är en av sakerna som jag älskar med min blogg, att jag får skriva precis vad jag vill 😀 Det är ju trots allt min dagbok 🙂 Lämna gärna en kommentar, älskar att läsa era kommentarer ! <3